Let's Go Murphys, å jävlar va dom gick...

Klippet säger det mesta om konserten. Det är svårt att beskriva men jag ska försöka:

Det var som måljublet efter Mortens 6-5 hemma mot Rögle, fast i två timmar. Ett stort och lyckligt slagsmål, totalt kaos, folk som klättrar över varandra, folk som åker i backen, armbågar i huvudet, folk som hjälper varandra upp, total jävla allsång, kängor i huvudet, skins, punkare, ultras, mälarmasar och ett band som verkligen ger allt.

Efter konserten blev det lite öl och sen hem till Axel och Elisabet där jag stannade tills idag. Gårdagen var seg, kroppen kändes som efter en match med Copperheads, idag känns det lite bättre.

*

Tågresan hem gick riktigt bra. Lyssnade på P3-dokumentär, två stycken han jag med - Stureplansmorden och IB-affären. Riktigt lysande.

*

Begravning för morfar i morgon. Känns som jag är klar med sorgearbetet, men det lär väl blossa upp i morgon igen säkert. Är mest drygt att se dom andra ledsna.

*

Hela uppladdningen inför dropkick var perfekt. Stort tack till Mühlegg för boende och sällskap. Det här gör vi om någon gång - men jag ska nog låta levern vila ett tag innan.

*

Stockholm är rätt skön stad - men det får vara i doser om max fem dagar i taget. Så skönt när jag kom hem idag och Leksand låg där i solljuset - precis som det skâ vara.