onsdag, mars 28, 2007

Come on up for the rising

Det var mycket som gick sönder, tog slut, försvann eller fick sig en törn i helgen.

Hockeysäsongen tog slut.

Datorn gick sönder.

Drickandet tog slut.

Ett förhållande tog slut, gick sönder eller fick sig en törn - jag vet inte riktigt.

En vänskap gick sönder.

Förtroendet för hockeydomare på högre nivå än div2 försvann.

Tålamodet tog slut.

Hjärtat gick sönder.

*

Bruce Springsteen, som även står för rubriken på det här inlägget, sjunger i den underbara låten Atlantic City:

Well now, evrything dies, baby, thats a fact
But maybe evrything that dies someday comes back

Det mesta, om inte allt, av det som förstördes i helgen går förhoppningsvis att reparera. Vissa saker är redan lagade (i alla fall tjuvkopplade jag mig förbi datorns trasiga strömbrytare, som fick dricka råmåkåla under lördagsnatten), vissa saker kommer ta längre tid om det alls går.

Själv klarar jag det i alla fall inte.

*

Efter lördagen mådde jag skit. Åkte ändå och tränade på söndag, gick inge bra alls. Kunde inte koncentrera mig något på det jag skulle göra utan hade bara lördagskvällen i tankarna.

Kunde knappt få i mig mat under söndagen och måndagen. Levde på tunnbrödsmackor, fyra stycken totalt på två dagar. Alltså, jag äter ju hela tiden. Intaget skall ligga på mellan tretusen och fyratusen kalorier per dag nu när jag tränar - så när jag inte får i mig mat är nånting rejält fel.

Hörde av mig till Coach Utly igår och bokade in en promenad med prat om livet. Blev ett varv runt Limsjön, knappa sju kilometer. På vägen runt blev det prat om bland annat livet, flickor, kompisar, träning, fotboll och resor. Detta kryddat med styrketräningsmoment avsedda att öka min explosivitet och överkroppsstyrka gjorde att det inte var några som helst problem att käka när jag kom hem.

Blev en proteinshake direkt efteråt och sen, efter en rätt speciell biltur - se nedan - våfflor ute i byn medans jag kikade på hockeyn med pappa. Våfflorna dög som bukfylla, men jag har börjat känna av när kroppen behöver protein och efter två dagars mer eller mindre fastande så skrek magsäcken efter kött och ägg.

Sagt och gjort, kylskåpsplundring. Hittade två kokta ägg som bara försvann rätt ner och som tur var orkade lillasyster och hennes kompis inte äta upp allt kött dom fixat till middag så jag fick sätta i mig en och en halv fläskkotlett tillsammans med lite sallad - sen var det bra för den gången. Frukost idag blev äggmackor, och till lunch blir det nog fläskkotletter idag igen - det är ju så jävla gott.

Hur som helst så är det riktigt skönt att kunna äta igen.

*

Bilturen ja. Opeln startade lika troget som vanligt. Men dog direkt igen. Tog ett tag innan jag lyckades lokalisera felet, det var tändingslåset som kukat ur. Spärren som hindrar nyckeln från att gå tillbaka för långt har på något sätt sats ur spel. Detta innebar att jag fick sitta och hålla i nyckeln hela vägen ut.

Efter elva kilometers krampaktigt nyckelhållande och växlande med vänster hand medans jag försökte styra med benet som samtidigt skulle sköta kopplingen så kom jag äntligen ut.

Försökte även ratta in P4 då hockeyn redan hade börjat.Men då såg jag mer ut som en slalomåkare än en bilförare när jag tangerade tussligaos på bägge sidorna av vägen under loppet av 30 meter, så var det lika bra att ge upp den tanken.

*

Trodde även bloggandet skulle ta slut i lördags, men här är jag igen.

Synd va moringar?

19 kommentarer:

Christine sa...

Hela Mora gråter!

//Brynäsaren

Anonym sa...

.....Efter 25 år på Södra/"Norra", skulle jag ge upp nu? ALDRIG, INTE EN CHANS.....Ser fram med tillförsikt mot nästa säsong, vi bygger långsamt upp ett nytt LIF, med en stomme som har LIF i sitt hjärta....Och jag vet "Dala", när nästa säsong börjar står vi där igen och jiddrar med ett krus i näven, och nästa, och nästa, och nästa......För våra hjärtan är blåvita för alltid.

Anonym sa...

Puh!
Jag blev orolig ett tag. Först var det "tomt" framför klacken, och sedan så tyst i bloggen.
Tråkigt att så mycket verkar strula just nu, och hoppas att det löser sig på nåt sätt. Inte bara det hockeymässiga...
Ser fram emot att snart se dig med ryggen mot isen igen! Det är segt virke i oss Rönnsingar!

Anonym sa...

härligt att du är tillbaka Emil!

Anonym sa...

Bara och bryta ihop och komma igen

Heja Leksand.

// Borlängeleksing

Anonym sa...

Äntligen ett nytt inlägg här :D
Fan va trist att det verkar vara så mycket som skiter sej för dej just nu.. Men du ska veta att det finns många människor som stöjder dej till 110%.

En sak till, skit i alla moringar och övrigt pack som hänger här. Det är bara ett bevis på avundsjuka! Hoppas vi får se dej på stången även nästa säsong!

/ / MVH Micke - Borlänge

Anonym sa...

Håller med piggelin där, blev orolig ett tag trogen bloggläsare som man är.

Naturligtvis blir det säsongskort nästa år oxå. Det som oroar mig är inte ny tränare, nya spelare etc (Lundström har mitt fulla förtroende), utan om Emil kommer att leda Sveriges bästa klack/tifo-verksamhet även i fortsättningen. Tack för ett suveränt jobb i år Emil (och alla andra inblandade)! Hoppas verkligen att få se dig i aktion även nästa säsong.

Lycka till med fotbollssäsongen!

/Tomas - Falun

Backeman sa...

Tack till Flamman som försökte ställa upp i din frånvaro, men jag tror att många håller med om att du är jäkligt svår att ersätta. Du inger respekt, får med dig klacken och även med en handfull personer så kan du få det att låta som en rejäl folkmassa.

Jag blev, som många andra redan sagt, lite rädd att du lagt ned när du varken var på Norra eller i bloggen, känns kanon när du gav ett livstecken. Hoppas vi syns på söndag och ger spelarna en avslutning som inte alla men iaf några verkligen förtjänar, och visar att vi inte givit upp!

Som jag sagt så många gånger förut, KEEP UP THE GOOD WORK!

Anonym sa...

Backeman>

Vet inte ritkgit om man ska "tacka" flamman. För vad jag har hört var han anledningen till att emil inte ledde klacken i Lördags..! :(

Men som sagts tidigare så hoppas även jag att det är du och ingen annan som leder klacken nu på söndag! Hoppas att alla problem löser sej! Du är guld värd ska du veta.

Hälsningar Stefan från Falun.

Anonym sa...

tycker och har alltid tyckt att ni har ett bra tryck på läktaren ,är en super-moring men av den äldre stammen och gillar inte "fjant" tycker du har mycket vettigt men ibland "flippar" ur lite av jekyll -mr.hyde.mvh zero

Anonym sa...

Dagens bästa present! Du symboliserar Norra stå och du skriver en helt underbar blogg men det viktigaste i livet är att man mår bra. Allt annat är oväsentligt.
Saknaden har varit stor och det är skönt att läsa här igen.
Du är dig lik.

Anonym sa...

Skönt att ha dig tillbaka! Vi får ta ett steg i taget för att sedan vara fullt rustade och stanna kvar i ES. Hoppas att vi ser dig igen på söndag.
Tänk på att tiden läker alla sår, och tid har vi gott om!

Anonym sa...

Nejdå, inte synd alls, vi moringar roas av din blogg. På många olika plan.

Skoj beskrivning av bilturen. Satans P4.
Cred!

Anonym sa...

KUNG EMIL!

Stor respekt för det du gör som bloggare och klackledare. SKÄLL är kul om man tar det på rätt sätt och förstår vad man är ute efter.

MOT ELITEN så kan ni andra stanna kvar i skiten med vik..............
/Chribbe

Anonym sa...

Ååååå - så nervösa vi har varit! Du har inte skrivit till oss på många dagar nu- VÄLKOMMEN TILLBAKA Emil. Vi har saknat dig. Utan dig får klacken det svårt...Men var rädd om dig, magen, hjärtat och kärleken!

Anonym sa...

Emil
Du är Kung!!!
Vi vill ha dig på norra för alltid!!
Kommer med tåget på söndag för att se sista. Får med mig en kompis (ej hockeyintresserad) men det blir det nog ändring på då:P Nu fixar vi en trevlig säsongsavslutning!!

Anonym sa...

Ingen är gladare än vad jag är att du mår bättre, det lovar jag dig!

Anonym sa...

Attans att det är så mycket skit nu, men du är ovärderlig för klacken och de (ytterst få) gånger du inte leder den har bara understrukit det. Ingen kan få igång tröga supporters på samma sätt som du kan!

Därför blev även jag väldigt orolig när du inte dök upp i lördags, men skönt att se att du lever och så får vi hoppas att du kommer tillbaka med ny kraft och nya, brillianta ramsor!

Anonym sa...

Måste hålla med tidigare skribenter om att Klacken inte vore sig lik utan Emil. Det stod på superstars sida för ett bra tag sen om att om alla spelare var som Emil då skulle vi gå hur långt som helst. Det stämmer. Och vad får en och tända till mer i klacken när man råkat slumra till lite än när Emil ryter i och väcker oss. Go Emil