Bra resa, bra folk, dålig start

Dagen började med fullständig panik då jag och Gösta inte var så jävla pigga på att hoppa ur säng och börja fixa grejor. Skulle till arenan å hämta en trumma - märkte när vi kom dit att alla var sönderslagna. Fuck, det borde jag haft koll på.

Tillbaks till mig och mitt källarförråd där jag trodde att det kanske fanns en gammal trumma från tiden runt 1997 - men icke.

Ringde Hammarn i Borlänge och frågade om han kunde fixa en via Drumcenter där vi fått dom trummor vi har. Nått gammalt som funkade för en match tänkte jag. Men det var ingen som kunde åka in till affären en söndag å ordna fram det - vilket är förståeligt.

Tillbaks till arenan och operation laga-trumma började. Detta var ungefär vid den tidpunkten som bussen skulle gått. Vi fick lassa på två trasiga trummor och ett gäng verktyg och så lagade i en baskagge och en surdo på vägen neröver. Var klart innan Borlänge - så det får väl betracktas som en lyckad operation där patienterna överlevde.

*

Emil och Gösta - spiknyktra en lördagkväll. Ja det är faktiskt sant. Vi tänkte kliva på en hela JD men sket i det och sparade biran till söndagen.

Istället blev det filmkväll i min soffa. Två rullar blev det:

Lucky Number Slevin och The Longest Yard.

Två helt olika filmer men likväl två ruggigt bra. Slevin fick mig att tänka till och bli rejält uppsnurrad i skallen - drömde mysko drömmar efter den kan jag lova.

Longest var ju fotboll så jag var helt nöjd. Romo gör en fin tolkning av, typ, sig själv.

*

Tänk att vissa gör allt för att få se mig utan tröja. Herr Karlsson - du kan få en idolbild. Vissa verkar däremot inte vilja se naveln guppa - tänk om Janne inte missat öppet mål i slutet av tredje och vi fått med oss en trea hem.

Nu är två poäng nästan att betrackta som en vinst efter den mardrömsstarten. Jag hamnade i någon slags förnekelsepsykos efter tredje målet - vägrade tro att det var sant, kändes som en Slevin-dröm fast jag visste att jag var vaken.

*

Boforsklacken, eller klackarna som det verkar vara nu är för jävla lustiga. De tongivande och hyfsat "med" pojkarna verkar ha flyttat till långsidan och lämnat kvar en slatt av trasiga mäniskor och småbarn på kortsidan.

Varför dessa sorgliga supportrar inte följer med den stora massan kan det finnas många förklaringar till. Orka bry sig. Konstaterar bara att det låter skit och att gammelpappa med halsduken inte kan dansa.

*

Blev precis lagom mycket ölning igår, på nerväg och hemväg. Hade lite vodka kvar, tack Peter, sen förra helgen. Slängde i några vicks blå och lite sprite så blev det gott och bra för halsen. Lyckades smita ut till bussen i första pausen och klunka i mig det sista - det behövde halsen och psyket efter den första perioden.

Va inte så svårt att smita ut då rökrutan inte var låst. Hänglåset och kedjan var visserligen där men var bara virat runt stolpen.

Värmland goes security...

*

Helen och Surre fick skapliga bryt på bussen. Underhållning på hög nivå långt fram kan jag lova.

*

Efteråt tyckte vissa att det skulle firas. Åtta halvliters folköl på dryga halvtimmen satte rejält avtryck i blåsan och killen i fråga, som höll igång som fan, såg rätt lättat ut efter pisspausen någonstans mellan Örebro och Ludvika.

*

På kortsidans ståplats stod en liten pojke. Uppskattningsvis 170cm kort, 80 kilo lätt och 16 år ung. Han tyckte det var en bra idé att hetsa mot en hel klack. Det tyckte varken klacken eller polisen så lilla pojken fick finna sig att sova cell...

*

Jonis ursäkt efter matchen var stor. Istället för att åka fram å tacka motståndarna först som brukligt är - kom han ut till oss och klubbgesten och blicken sa det mesta:

"Sorry pojkar och flickor - det ska inte hända igen"

*

Två citat:

"Det kanske inte är det mest avanceraste, öh, jag menar kompliceraste vi gjort..."
Åberg

"Jag ska göra ett eget soduko, det blir inga rutor alls och 1 till 9 åt alla håll"
Stapleton